Tjärvatten. 1. Se Tjära. -- 2. Tjärvatten för medicinskt bruk beredes på det sätt att man Öfvergjuter 1 del trätjära (pyroleum pini) med 10 delar kokhett, destilleradt vatten i en lämplig flaska, som tillslutes och omskakas, tills innehållet kallnat. Sedan derefter de olösliga delarna, fått afsätta sig, afhälles den klara vätskan och silas genom papper. Sålunda beredt tjärvatten, aqua picea, infusum pyrolei pini (Ph. Suec., ed. VII), är klart och har en brungul färg samt lukt och smak af tjära. Det innehåller tjärans i vatten lösliga beståndsdelar (ättiksyra, kreosot, terpentinolja, vidbränd olja m. m.), hvilka, vexla i mängd och beskaffenhet alltefter olika slag af tjära. Tjärvatten kom mot midten af 1700-talet i bruk såsom ett medel mot lungsot, kroniska lungkatarrer, njursten, skörbjugg, gikt, långvariga hudsjukdomar m. m. i dos af 1--2 spetsglas morgon och afton åt barn samt åt fullvuxna 1--2 stora dricksglas. Det rekommenderades äfven såsom skyddsmedel mot smittsamma sjukdomar, men torde numera sällan användas af läkare. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Tjärvatten
Ämne: Farmaci och läkemedelsberedningar · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 416 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗