Tjörn

Tjörn, ö i Skagerak, hörande till Göteborgs och Bohus län, skiljes från fastlandet i ö. af Hakefjorden och Askeröfjorden, från Orust i n. genom Stigfjorden. Ön är till formen tresidig, med största bredden i n. Den är sönderskuren af många vikar, bland hvilka de största äro Brevikskilen på vestra och Svanvikskilen på östra kusten. T. är ett skoglöst, i det hela fult land med kala bergbackar öfverallt, upptagande 5/6 af hela ytan, men mellan bergen ligga också, i alla riktningar utomordentligt fruktbara dalar. Denna bördighet beror på de massor af skalmergel, som träffas öfverallt under den djupa växtmyllan, t. o. m. i sänkorna på bergen, och på många ställen bilda hela kullar. Också äro T:s dalar ovanligt tätt befolkade. Öns areal är 133,91 qvkm. Medräknas tillhörande smärre öar, stiger arealen till 159,68 qvkm., med 10,050 innev. (1890). Hufvudnäringen är åkerbruk, men för kanske 1/3 af befolkningen fiske. Någon sjöfart idkas äfven. Flere fiskelägen finnas, af hvilka de största äro Klädesholmen och Kyrkesund. Bland tillhörande öar må nämnas de beryktade Paternosterskären (se d. o.), Tjörnökalf och Dyrön med fiskelägen, Herrön i v. och den vackra Mjören i n., den sistnämnda med säteriet Sundsby, hufvudgården för de Hvitfeldtska donationsgodsen (se Hvitfeldtska stipendiefonden), till hvilka för öfrigt omkr. 1/3 af T. hör. Fornminnen, äfven från stenåldern, träffas öfverallt. -- Tillsammans med Orust (se d. o.) bildar T. en domsaga, ett tingslag, ett fögderi och ett kontrakt. Med de till T. räknade kringliggande småöarna utgör ön ett härad, Tjörns härad, ett länsmansdistrikt och ett pastorat, Tjörns pastorat (deladt å 3 socknar, Stenkyrka, Klöfvedal och Valla, och 2 kapellförsamlingar, Rönnäng och Klädesholmen). Häradets vapen innehåller en hummer. A. G.