Trofé

Trofé (Fr. trophée, Lat. tropaeum, Grek. tropaion), segertecken. Hos grekerna och romarna bestod en trofé ursprungligen af åtskilliga af de besegrades vapen (hjelmar, sköldar, spjut, harnesk o. s. v.) upphängda i ett träd eller på en stång på den plats, der fienden drifvits på flykten (Grek. trope, egentl. »vändning»). Senare restes konstnärligt utförda troféer af marmor eller brons till minnet af vunna segrar. -- I den svenska armén förstås med troféer sådana utrustningsföremål, som ej tillhöra den personliga utrustningen eller fordonen, t. ex. fanor, standar, trummor, trumpeter o. dyl. Ordet trofé betyder dessutom dels en för dekorativt ändamål anordnad sammanställning af vapen, dels ett af vapen och andra krigsredskap sammansatt ornament. C. O. N.