Tross

Tross (T. tross, af Fr. trousse, bundt, packe, af Lat. tortus, vriden). 1. Sjöv., tåg af mer än 1 tum i omkrets och innehållande minst 18 vanliga eller 12 gröfre garn. Sedan af garnen, obetydligt sammanslagna medsols, förfärdigats s. k. dukter, sammantvinnas vanligen tre eller fyra sådana, hvarigenom trossen uppkommer. Sammanslås trossar med hvarandra, erhålles en kabel. Dukterna i en tross och trossarna i en kabel kallas hvar för sig parter, efter hvilkas antal tågvirket benämnes treslaget, fyrslaget o. s. v. Trossens groflek benämnes efter omkretsens storlek (2 tums tross, 3 tums fyrslagen tross o. s. v.). Dess längd är i allmänhet omkr. 120 famnar. Smäckrare tågvirke kallas lina. Se vidare Kabel och Kabelslaget. Nu för tiden tillverkas äfven trossar af jerntråd. Se Jerntrådslina och Tågvirke. -- 2. Krigsv., äldre svensk benämning på »träng» (se d. o. 2); deraf trossdepot (se Depot), trossfordon, trosskusk, trosspersedlar etc. R. N.