Tunna

Tunna (D. tönde; Eng. barrel), ett äldre rymdmått, olika stort för olika varor. Till följd af det oefterrättliga tillstånd, hvari mått- och vigtsystemen i Sverige befunno sig före 1855, hade man minst fem olika måltunnor för torra varor. Af saltadt kött, torr eller salt fisk, smör, mjöl, träd- och jordfrukter, öl, mjöd, dricka, trän, tjära, beck, rödfärg m. m. var 1 tunna = 4 fjerdingar = 8 åttingar = 48 kannor (= 1,256 hl.). -- Af träkol i Stora Kopparbergs bergslag och (vanligen) vid spanmålshandel var 1 tunna (s. k. löst mål, »struken» tunna) = 2 spann = 8 fjerdingar = 32 kappar (à 1 3/4 kanna) = 56 kannor (= 1,47 hl.). -- Af bränd kalk och salt var 1 tunna = 2 spann = 8 fjerdingar = 32 kappar (à 1 55/64 kanna) = 59 1/2 kannor (= 1,56 hl.). -- Af hvete, råg, korn, hafre, ärter, träkol m. m. var 1 tunna (s. k. fast mål, »rågad» tunna) = 2 spann = 8 fjerdingar = 32 kappar (à 1 31/32 kanna) = 63 kannor (= 1,65 hl.). -- Af malt var 1 tunna = 2 spann = 8 fjerdingar = 32 kappar (à 2 5/64 kannor) = 66 1/2 kannor (= 1,74 hl.). -- Stenkol, obränd gips, kalksten, krita o. dyl. mättes med den drygaste möjliga råga. Om tunnan såsom målkärl för färsk och saltad sill se Silltunna. -- Tunnan omtalas redan i midten af 1350-talet (i Stadslagen) såsom vin- och mjödmått. 100 år senare innehöll den 48 kannor. Först på 1550-talet synes tunnan blifvit den officiella enheten för spanmålsmåttet, dock i skilda landsdelar olika till både rymd och underafdelningar. Spanmålstunnan bildades af 2 uplandsspän; och då en sådan spän innehöll 4 fjerdingar, fick man sålunda 8 fjerdedelar l. fjerdingar på måttenheten för spanmål, liksom man på kannan (bildad af 2 stop) fick 8 qvarter. Genom plakatet om mått och vigt d. 10 Mars 1665 fastställdes detta målkärl till 56 kannor och öltunnan till 48 kannor. I förordn. af d. 8 Okt. 1733 stadgades, att tunnans form skulle vara kubisk, hvilken bestämmelse dock aldrig kunde allmännare genomföras.