Turban (Ital. turbante, af Hindust. och Pers. dulband, af dul, hvarf, och band, bindel), en hos åtskilliga österländska folk, framförallt hos turkar och perser, sedan äldre tider bruklig hufvudbonad, bestående af ett långt stycke musslin, siden eller lärft, hvilket viras och flätas omkring en halfklotformig eller cylindrisk mössa utan skärm. Turbanen är ett kännetecken på de »rättrogne». Grön turban får bäras endast af profeten Muhammeds afkomlingar; hvit turban var ett kännetecken på de skriftlärde och adeln, medan det lägre folket bar brokig turban. Inom den turkiska ämbetsmannaverlden är turbanen numera utträngd af fessen (se derom d. o.). -- I början af 1800-talet fick turbanen tillfälligt insteg i den europeiska modeverlden såsom en del af bedagade damers paryr. -- Inom heraldiken var turbanen ett tecken for korsfarare.
Nordisk familjebok · första upplagan
Turban
Ämne: Främmande ord och allmänna begrepp · Språk, skrift och grammatik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 946–947 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗