Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Turner

Ämne: Engelska målare och bildhuggare · Storbritannien och Irland: orter, London och engelska personer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1027–1028 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Turner [tö'rner], Joseph Mallord William, engelsk målare, f. i London 1775, hade aqvarellmålaren Thomas Girtins vänlighet att tacka för att han redan tidigt fick börja öfva sig i handtering af färger, och man kan deri äfven söka orsaken till att han hela sitt lif blef aqvarellmåleriet trogen och idkade det vid sidan af oljemåleriet. År 1789 började han sina studier vid akademien, af hvilken han 1799 blef associé och 1802 medlem. 1807 utnämndes han till professor i perspektiv. Han reste 1802 i Frankrike och Schweiz. Italien besökte han tre gånger, sista gången omkr. 1840. Efter ett lif af nästan exempellös framgång och en oöfverträffad arbetsamhet afled han, under ett antaget namn, ensam och utan vänner, i ett litet värdshus i Chelsea, d. 19 Dec. 1851. Han ligger begrafven i S:t Paul vid sidan af Sir Joshua Reynolds. Sina efterlemnade taflor skänkte han till staten. National-gallery erhöll sålunda efter honom inemot 100 arbeten, af hvilka f. n. 79 äro upphängda. -- T:s bana omfattar, oberoende af hans märkvärdiga efterbildningar efter Claude Lorrain, tre skilda stilperioder. Under den första, som sträcker sig till 1802, var han mera framstående som aqvarellist; hans tidigare arbeten äro märkliga för omsorgsfullt utförande, dämpad färg samt verksam fördelning af ljus och skugga. Under tiden från 1802 till framåt 1830, då han för andra gången hade besökt Rom, utmärkte han sig för mästerligt och kraftfullt utförande och en utomordentlig glans i färgen. Till denna period höra ock hans bästa verk, från Calais' pier (1803) till Odysseus hånar Polyfem (1829). Under de sista 20 åren af hans lif tyckes ljuset i alla sina prismatiska skiftningar hufvudsakligen hafva fängslat hans uppmärksamhet och detta till den grad, att läkare förklarat hans excentricitet i det hänseendet beroende af en abnorm sjuklighet i ögonen. Till denna tid höra dock några af hans bästa arbeten, såsom