Ulm

Ulm, hufvudstad i würtembergska Donaukretsen och tysk riksfästning, på venstra stranden af Donau, som der upptager Iller, på en bördig slätt vid foten af Schwäbische alp. 36,201 innev. (1890), deraf 1/4 katoliker. Staden bevarar ännu till stor del en tysk riksstads gammalmodiga utseende och innehåller många medeltidshus af historiskt och konstnärligt intresse. Bland dessa märkas, förutom många vackra privathus, stadshuset, från 16:de årh., i öfvergångsstil från sengotiken till renaissancen, Ehinger- l. Neubronnerhuset, nu innehållande industrimuseum, ett Tyska ordens komturhus, bygdt 1712--18, på samma plats, der det gamla, från 13:de årh. härstammande ordenshuset låg, samt framförallt den storartade münstern, ett af den tyska gotikens förnämsta verk och tillika, näst Kölndomen, Tysklands största kyrkobyggnad. Påbörjadt 1377, fortgick byggnadsarbetet med flere afbrott till 16:de årh., men hvilade sedan 3 1/2 årh., tills det 1844 återupptogs och sedan fortsatts. Kyrkan är femskeppig utan tvärskepp, af (invändigt) 123 m. längd och 45 m. bredd; midtskeppet har den utomordentliga höjden af 42 m. Tornet midt på vestra fasaden, hvilket i århundraden stannat vid 70 m. höjd och varit försedt med en provisorisk spira, är nu fullbordadt enligt den ursprungliga planen med oktogonal öfverbyggnad och en hög spira, som ger det hela en höjd af 161 m. (större än någon annan byggnad i Europa med undantag af Eiffeltornet). Äfven kortornen (86 m.) hafva fullbordats. Det inre smyckas af vackra glasmålningar samt målningar af Schaffner, Zeitblom, Syrlin m. fl. Utom münstern, som tillhör protestanterna, eger U. den protest. Trefaldighetskyrkan (1617--21), en katolsk kyrka samt en i morisk stil 1873 byggd synagoga. Af undervisningsanstalter märkas gymnasium, realskola, slöjdskola och en högre flickskola. -- U., från hvars stora jernvägsstation utgå 7 jernvägslinier (till Stuttgart, Friedrichshafen, Augsburg m. fl.), och som ligger vid den punkt af Donau, der denna blir segelbar, är en af de förnämsta handelsplatserna i Würtemberg och har äfven liflig industri (tillverkning af metallarbeten, eldsläckningsredskap, landtbruksmaskiner, hattar etc.). Berömda äro dess grönsaker (särskildt sparris), korn, öl, tobakspiphufvud och sockerbröd. -- De olika vägar, som sammanlöpa i U., hafva i alla tider gjort det till en strategiskt vigtig ort, och det har länge varit en fästning af första rangen. Fästningsverken, som äfven omsluta den på högra Donaustranden belägna, med U. genom två stenbroar förenade staden Neu-Ulm, anlades 1844--59, ombyggdes delvis och förstärktes efter 1876 samt bestå af vallar, grafvar, murar och torn, hvilka omslutas af en vid gördel af detascherade fort. U. utgör således basen för tyska arméns operationer bakom Schwarzwald och kan lätt lemna skydd åt en armé af 100,000 man; dess garnison i fredstid är omkr. 5,600 man. -- U., som nämnes redan 854, var fri riksstad i Schwabiska kretsen och hyste i 15:de årh. omkr. 20,000 innev. inom sina egna murar; det omfattade derjämte ett landområde af 640 qvkm. med närmare 40,000 pers. Mot slutet af medeltiden uppträdde staden ofta i spetsen för olika schwabiska förbund. 1530 antog U. den augsburgiska bekännelsen. 1803 kom det till Bajern, 1810 till Würtemberg. Sedan fransmännen under Napoleon d. 14 och 15 Okt. 1805 segrat vid det närbelägna Elchingen, kapitulerade U. d. 17 Okt., och den österrikiske generalen Mack togs till fånga med 26,000 man.