Undervattensbåt. Sedan lång tid tillbaka hafva åtskilliga försök gjorts att åstadkomma båtar, afsedda att under gång användas helt och hållet nedsänkta under vattenytan. En uppfinnare, som offrat mycken både tid och kostnad för vinnande af detta ändamål, är T. V. Nordenfelt (se denne), som under senare delen af 1880-talet byggde fyra dylika båtar. Den första af dessa, med hvilken försök utfördes i Öresund år 1885, aflemnades till Grekland. På grund af den erfarenhet, som vanns med denna undervattensbåt, byggde Nordenfelt derefter två andra båtar, hvilka 1887 levererades till Turkiet. Dessa sistnämnda hade en längd af 100 engelska fot, bredd 12 fot och ett deplacement af 100 tons, då de voro så nedsänkta, att endast styrtornet befanns öfver vattenytan. Båten framdrefs af en propeller, hvarjämte två sådana funnos, hvilka verkade i vertikal riktning för båtens sänkning eller höjning. Båten var för-ut försedd med två tuber för utskjutning af Whiteheads sjelfgående minor. Efter dessa två undervattensbåtar byggde Nordenfelt en fjerde, något större båt. Denna, som gick under namnet »Southamptonbåten», byggdes vid Barrow och var 125 engelska fot lång och 12 fot bred samt hade ett deplacement af 250 tons. Båten hade två styrtorn samt var armerad med två Whiteheadsminor, liggande i utskjutningstuberna, två dylika minor i reserv, liggande inne i båten, och två snabbskjutande Nordenfelts-kanoner på däck. Indicerade effekten uppgick till 1,000 indicerade hästkrafter och farten till 15 knop. Denna båt, som äfvenledes skulle hafva levererats till Turkiet, förolyckades emellertid, innan den lemnat England. J. G. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Undervattensbåt
Ämne: Segel, rigg och segelfartyg · Sjöväsende och sjömanskap
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1345–1346 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗