Usedom

Usedom, ö tillhörande preuss. prov. Pommern (reg.-omr. Stettin), skiljer, jämte den ö. derom, på andra sidan Swine belägna mindre ön Wollin, Pommersches haff från Östersjön och skiljes genom Peene från fastlandet. Areal 408 qvkm. Omkr. 30,000 innev. Ön omgifves af ända till 60 m. höga dynvallar. Bakom dessa träder, liksom på Wollin och Rügen, genom diluvialbildningar den hvita kritan i dagen och bildar några höjder (40--50 m.), hvilka i södra delen med dess boklundar och vattenspeglar gifva ön en landskapsskönhet, som täflar med Rügens. Vestra delen är mera flack och bördig, norra delen ödsligast och, såsom kringgärdad af lägre dyner, hotad af hafvet. Jordbruk, boskapsskötsel, sillfiske, sjöfart och handel i förening med lotstjenst och insamling af bernsten utgöra befolkningens vigtigaste näringsgrenar. -- Staden U., på sydvestra sidan af ön, vid jernvägslinien Ducherow--Swinemünde, är mycket gammal, omnämnd redan 1128. 1,825 innev. (1885). Mera betydande är hufvudstaden, Swinemünde (se d. o.) -- På nordvestra sidan af ön, vid Peenemünde, landsteg i Juni 1630 Gustaf II Adolf med sin här och befäste starkt sin ställning der. Ön var derefter i svenskarnas våld, afträddes till dem 1648 i Westfaliska freden, men kom 1720 genom freden i Stockholm till Preussen.