Vaccaro, Andrea, italiensk målare i Neapel, f. 1598, d. 1670, företog sig först att härma Caravaggio, men öfvergick sedan till de yngre bolognesermålarna, särskildt Guido Reni, sedan han blifvit vän med M. Stanzioni, sin tids själfullaste och samvetsgrannaste målare i Neapel. Deraf bildade han eklektiskt en stil, som förenade bolognesernas komposition och form med neapolitanernas passionerade färg. Om han äfven saknar den enhet mellan innehåll och form, som tillhör den verkligt store mästaren, var han dock en af 1600-talets mest framstående målare i Neapel. Till hans bästa verk höra: i Neapel Korsfästelsen (i kyrkan S. S. Trinità de' Pellegrini) och Betlehemitlska barnamordet (i Museum), i Madrids museum ej mindre än tolf taflor, bland dem fyra skildrande S. Cajetanus död (signerade), i München Kristus gisslas och Jesus som barn, sofvande i armarna på den lille Johannes, i Dresden Kristus uppenbarar sig i helvetets förgård med de återlöste för Maria. V:s son Nicolà var äfvenledes målare, lärjunge af Salvator Rosa, men föga betydande. C. R. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Vaccaro
Ämne: Neapolitanare och venetianare · Italienare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 7–8 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗