Vallo stift, adligt jungfrukloster i Danmark, 7,5 km. s. om Kjöge på Själland, grundlades 1737 af drottning Sofia Magdalena. I detsamma inskrifvas endast ogifta qvinnor af dansk adel. I spetsen står antingen en abbedissa (som måste vara född prinsessa) eller en »dekanesse» (som måste vara enka efter en man i första rangklassen). Af stiftsjungfrurna äro 35 »virkelige» och 70 »overordentlige»; de förstnämnda uppbära i årlig pension (»hæving») 2,400 kr., de senare 1,200 kr., hvarjämte 15 af de förstnämnda åtnjuta fritt underhåll och dertill 600 kr. Dessutom åtnjuta 163 af de inskrifna fröknarna hvar och en 600 kr., och de öfriga uppbära räntan af sitt insatta kapital (4,000 kr.), hvilket indrages till stiftelsen vid inträffande giftermål eller död. Sedan 1881 är drottning Lovisa beskyddarinna för V. Stiftet eger 5 hufvudgårdar med i allt 2,710 t:r hartkorn samt ett kapital af 8 3/5 mill. kr. Stiftsjungfrurna lyfta årligen 267,000 kr., hvarjämte utbetalas i pensioner, i synnerhet till enkor och döttrar efter ämbetsmän, 180,000 kr. samt till nödlidande eller allmännyttiga ändamål 57,000 kr. V. slott är en ansenlig byggnad med fyra flyglar och två torn; östra flygeln byggdes af drottning Sofia Magdalena, de öfriga delarna af Peder Oxes enka, Mette Rosenkrands, 1581--86. V. var i enskild ego till 1708, då det köptes af konung Fredrik IV, som deraf 1713 gjorde ett grefskap för sin andra gemål, drottning Anna Sofia. Efter hans död (1730) fråntogs det henne och lemnades åt drottning Sofia Magdalena 1731. E. Ebg.
Nordisk familjebok · första upplagan
Vallo stift
Ämne: Kloster och klosterliv · Ordnar, kloster och dekorationer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 211–212 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗