Verböczy [-bötsi], István, ungersk politiker och jurist, af adlig börd, skaffade sig goda insigter genom studier äfven vid utländska universitet, hade ett skarpt förstånd och en ovanlig förmåga att rycka massorna med sig, allt egenskaper, som kommo hans äregirighet väl till pass. Han var också lågadelns anförare i de partistrider, som hemsökte Ungern under slutet af 1400- och början af 1500-talet (se Ungern, sp. 1370--71). Han genomdref 1508, att tronen framdeles skulle besättas med en ungrare (för att hindra habsburgska dynastien att komma i besittning af kronan), och hans kraftiga ingripande i spetsen för lågadeln medförde 1525, att den då herskande oligarkien störtades, hvarpå han, som dittills beklädt platsen som kunglig domstolspresident, utropades till palatin. Men efter några månader måste han fly till Siebenbürgen. Då efter slaget vid Mohacz (1526) en del ungrare valde Ferdinand af Habsburg, en annan Johan Zapolya till konung, skänkte han den senare sitt betydelsefulla understöd och blef en af hans förtrognaste rådgifvare. Då sultan Soliman 1541 eröfrat Buda jämte mellersta Ungern, mottog V. platsen som domare öfver de kristne inom detta turkarnas område, men afled redan 1542. På ständernas uppdrag började V. 1507 samla Ungerns då gällande lagar och rättsbruk, en samling, som 1514 af konung och ständer förklarades för allmänt gällande lag, 1517 trycktes i Wien under titeln Decretum tripartitum juris consuetudinarii inclyti regni Hungariae och ända till 1848 bildade grundvalen för Ungerns privat- och till en del äfven statsrätt samt sålunda utöfvat ett väsentligt inflytande på Ungerns politiska, sociala, nationella och ekonomiska utveckling.
Vercelli [-tjä'lli], stad i italienska prov. Novara, vid Pos biflod Sesia, på en sumpig, osund vid jernvägen mellan Turin och Milano. 20,165 innev. (1881). De vallar, som förr omgåfvo staden, hafva raserats och förvandlats till bulevarder, från hvilka man har en vacker utsigt öfver Alperna, särskildt Monte Rosa. Staden har i allmänhet krokiga och smala gator, men ett stort torg med Cavours staty, en stor katedral från 16:de årh., hvars bibliotek innehåller ett antal sällsynta manuskript, åtskilliga andra kyrkor med värdefulla konstverk samt tvänne hospital, det ena med museum och botanisk trädgård, ett lyceum, ett gymnasium, en teknisk skola och ett seminarium. Den förnämsta industrien är silkesspinning, hvarjämte en liflig handel drifves med ortens produkter (silke, hampa, lin och ris). -- Vercellae var i forntiden libicernas hufvudstad i Transpadanska Gallien och blef senare romerskt municipium. I närheten (nära Rotto, vid Sesia) lågo Campi Raudii, der Hannibal vann sin första seger på Italiens jord (218 f. Kr.) och Marius besegrade cimbrerna (101 f.Kr.).