Verksamhet

Verksamhet, filos., förändring, såvidt den har sin princip och grund i sjelfva det väsende, som förändras (följaktligen ej framkallas af yttre inverkan). Den får då karakteren af en utveckling (se d. o.) af sjelfva det väsende, som förändras af en dess öfvergång från potentialitet till aktualitet, från ett lägre till ett högre stadium af lif och tillvaro. Väl kan verksamheten på visst sätt stundom sägas leda till en sänkning af lifvets nivå, men detta kan dock aldrig vara fallet i alla afseenden, och ofta kan dessutom sänkningen vara mer skenbar än verklig, enär den utgör ett vilkor för ett senare framträdande af det högre och just framkallas af detta högres sträfvan till verklighet. Endast lefvande väsenden kunna vara verksamma, enär endast de ega den sjelfständiga lifsprincip, som derför fordras. Men som lif omöjligen kan fullständigt frånkännas någon verklighet, tillkommer ock något slags verksamhet hvarje sådan, i den mån den öfver hufvud förändras. Ingen förändring hos något kan framkallas genom endast yttre inverkan. Men i högre och egentligare bemärkelse är verksamhet för handen, i den mån det verksamma väsendet är i högre mening lefvande och i verksamheten framträder såsom sådant. L. H. Å.