Vermandois

Vermandois [-mangdåa'], fordom franskt grefskap, omkr. 36 km. i längd och 24 i bredd, senare hertigdöme i Picardie, omkring Sommes källor, nu fördeladt på departementen Aisne och Somme. I detsamma lågo städerna S:t Quentin (hufvudstad), Vermand (som gaf namn åt grefskapet), Ham, S:t Simon och le Catelet. V. hörde under medeltiden till en mäktig grefveslägt, hvars härkomst man leder tillbaka till Bernhard, konung af Italien (d. 818), naturlig son till Karl den stores son Pipin. Efter Heribert IV:s död 1080 fråntogo baronerna hans son Eudes grefskapet, som de gåfvo åt Henrik I:s i Frankrike son, Hugo, gift med Heriberts dotter Adelheid. Genom Hugos sondotter Elisabet öfvergick det till grefve Filip af Flandern (1167), men 1185 bemäktigade sig konung Filip II detsamma och förenade det 1215 med franska kronan. Ludvig XIV upphöjde det till hertigdöme och skänkte det till sin naturlige son med hertiginnan de La Vallière Ludvig af Bourbon, efter hvars död (1683) det tillhörde linien Bourbon-Condé.