Viddin, stad i furstendömet Bulgarien, på högra stranden af Donau, midt emot den rumanska staden Kalafat. 14,772 innev. (1888), bulgarer, turkar, judar. Fästningen, som alltid haft stor strategisk betydelse, har under de senare åren förstärkts med dubbla vallar, som nå ända ned till strandbrädden, medan mot landsidan den sumpiga marken försvårar tillträdet. Staden, som förr var uteslutande bebodd af muhammedaner, har ännu ett orientaliskt utseende, med sina moskéer, minareter och många basarer. Tillverkning af filigran- och sadelmakeriarbeten, eggjern, öl och mjöl samt liflig flodhandel (denna ligger hufvudsakligen i händerna på judar och bulgarer). V. ligger på samma plats som den romerska staden Bononia i Öfre Mesien, var alltid ett vigtigt bållverk för turkarna vid Donau och befästes synnerligen starkt af den ryktbare pasjan Passvan-Oglu, som bakom dess murar 1798 trotsade Selim III:s ofantliga öfvermakt. Han hade förklarat sig oberoende och bildat ett rike vid Donaus stränder, och efter flere motgångar afstod sultanen åt honom fullständigt herravälde öfver V. för hans återstående lifstid (1798--1807). Äfven under de turkiska krigen på 1850- och 1870-talen samt i det serbisk-bulgariska kriget 1885 spelade V. en rol.
Nordisk familjebok · första upplagan
Viddin
Ämne: Städer vid nedre Donau · Orter i Ryssland, Österrike och Östeuropa
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 871 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗