Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Wagner

Ämne: Tyska och österrikiska konstnärer · Målare och konstnärer (biografier)

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 57–59 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Wagner, tyska konstnärer. -- 1. Hans W., äldre, oriktigt namn för målaren Hans von Kulmbach. Hans verkliga familjenamn var Suess (ej Fuess). Enligt nyaste forskningar (K. Koelitz: »Hans Suess v. Kulmbach und seine werke». 1891) dog han på hösten 1522. -- 2. Maria Dorothea W., målarinna, f. i Weimar 1728, syster till målaren Ernst Dietrich, d. i Meissen 1788, målade med talang landskap och historiebilder. Hon var gift med en medelmåttig målare Joh. Jak. W. och moder till den lefvande målaren Johann Georg W., som dog 1766 vid 22 års ålder. -- 3. Johann Martin W., målare och bildhuggare, f. i Würzburg 1778, erhöll sin första undervisning af sin fader, bildhuggaren Johann Peter W., och studerade derefter i Wien under Füger för att blifva målare samt erhöll 1803 första priset för en målning, Aeneas frågar Venus vägen till Kartago. Samtidigt reste han till Paris och begaf sig derifrån till Rom, der han 1805 för bajerska hofvet utförde två stora oljetaflor: Hjeltarna framför Troja och Gudarnas rådslag (nu i slottet Schleissheim, nära München), arbeten, som kunde kallas akademiska mönster, och som vittnade fördelaktigt om hans insigt i den antika konstens anda, likasom äfven om hans böjelse för skulpturen. Denna böjelse framträdde redan klart med hans illustration till Schillers »Götter Griechenlandes» och kom till fullt utbrott, sedan han gjort ett par resor till Grekland på uppdrag af kronprins Ludvig af Bajern, hvarvid han bl. a. inköpte de berömda Egina-grupperna (nu i München) och beskref dem. Derpå erhöll han å nyo ett uppdrag af kronprinsen, nämligen att i relief utföra Striden mellan centaurer och lapiter (för ridskolan i München), hans första plastiska verk. I sammanhang dermed stod hans allt djupare studium af antiken, gynnadt af resor och konstnärliga uppdrag, hvartill äfven hörde ytterligare inköp af antiker, såsom Barberinske faunen och den oförlikneliga samlingen af vaser, till större delen sammansatta af bitar. Också gällde han efter sin afhandling om »egineterna» för nyare tidens »lärdaste konstnär». Sin konstnärliga förmåga ådagalade han förnämligast i en väldig relief, kallad Folkvandringen, hvilken i 8 afdelningar är uppsatt i det inre af Walhalla vid Regensburg (1827--37). Han sluter sig i dessa reliefer icke till de gamles stil såsom Thorvaldsen, men han förfaller icke häller till naturalism eller akademisk konventionalitet. Om också ej utprägladt originel, är dock framställningen liflig och grupperingen mångfaldig. -- Efter detta arbete utförde W. modellen till Bavaria victrix (på segervagn med lejonspann), efter hvilken det förstorade bronsverket på »Siegesthor» i München utfördes. Det är att beklaga, att konstnären ej fick tillfälle att se sitt verk uppstäldt i efterbildning, så att han kunnat hjelpa missförhållandet mellan de små djuren och den högt ställda gudinnan. Han lefde nämligen sedan 1821 i Rom, der han dog 1858. -- 4. Friedrich W., kopparstickare, f. 1803 i Nürnberg, d. 1876 i München, studerade först hos nürnbergaren Reindel (f. 1784, d. 1853), sedan i Paris. Efter sin hemkomst fick han 1833 Albrecht-Dürer-föreningens uppdrag att sticka Johannes i öcknen efter Guido Reni. Derefter utförde han Lionardos »Nattvard» efter Morghen samt stick efter Albrecht Dürer, Riedel (»Sakuntala»), Carlo Dolce och Sandrart (»Festbanketten i Nürnberg till firandet af Westfaliska freden»). Vidare utgaf han ett kopparsticksverk öfver medeltida skulpturverk i Nürnberg. Bland hans öfriga kopparstick må nämnas »Nedtagningen från korset» efter Rubens, »Ecce Homo» efter Dürer samt Dürers porträtt. -- W:s son, Edmund W., f. i Nürnberg 1830, studerade först under sin fader, derefter en längre tid i Antwerpen och England, men flyttade sedan med fadern till München. Han vände sig hälst till framställning af naturen, dels landskap, dels vildt och hundar ute i den. Han afled 1859 i närheten af München genom ett vådaskott under en jagt. Hans efterlemnade arbeten hade vunnit allmänt erkännande. -- 5. Ferdinand W., målare, f. 1819, d. 1881 i Augsburg, studerade från 1855 vid akademien i München under Cornelius och Schnorr samt lärde sig äfven fresko-teknik. 1848--54 bodde han i sin födelsestad och målade Yttersta domen (i kyrkans tak) samt en fresk i kyrkan i Königsbronn, hvarefter han fick uppdrag af furst Leopold von Fugger-Babenhausen att pryda yttersidan af Fuggerhuset i Augsburg med fresker. Han utförde 1860--63 fem stora bilder ur stadens historia samt under dem dess industriella och sociala lif i barngrupper. Samma slags uppdrag utförde han 1864 å kanslibyggnaden i Konstanz, å flere byggnader i Breslau, 1867 å fasaden till fursteslottet i Monaco, i Rathhauskeller i München, scener ur Kristi lif i kyrkan i Friedberg, fresker i Ulrichskyrkan i Augsburg och Café Roth i München m. m. -- 6. Anton Paul W., bildhuggare, f. 1834 i Böhmen, studerade i Wien 1858--64 samt gjorde äfven studieresor i Tyskland och Italien (1868). Hans arbeten finnas i Wien: Brunnen med gåsflickan (på Gänsemarkt) samt åtskilliga statyer, såsom en kolossal staty af Michelangelo (i Künstlerhaus). -- 7. Heinrich W., arkitekt, f. 1834 i Stuttgart, studerade der 1849--55 samt reste sedan till Paris och till England, der han arbetade till 1861. Han har också gjort studieresor i Tyskland, Belgien och Italien. I Stuttgart har han byggt engelska kyrkan i gotik, hertiginnans af Urach palats och Museumsällskapets byggnad. W. är professor vid tekniska högskolan i Darmstadt. -- 8. Alexander W., målare, f. i Ungern 1838, studerade i München hos Piloty och väckte uppseende med sitt första arbete: Isabella Zápolyas afsked från Siebenbürgen. Derefter utförde han ett par väggmålningar i bajerska nationalmuseum samt en dylik i Budapests Redoutepalats: Konung Mattias besegrar i turnering riddaren Holubar. Dessutom har han målat Episod från Belgrads belägring m. fl. fosterländska ämnen, af hvilka ett par finnas i Budapests nationalmuseum, hvarjämte han efter en resa i Spanien utfört flere berömda bilder derifrån och äfven lemnat teckningar till ett praktverk »Spanien» (utg. af Simons, Berlin, 1880). W. är professor i München. C. R. N.