Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Wallmark

Ämne: Fysiker · Astronomer, matematiker, fysiker och mekaniker

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 200–201 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Wallmark, Lars Johan, fysiker, född i Luleå d. 27 Sept. 1810, blef student i Upsala 1827, aflade derstädes 1828 hofrättsexamen såsom en förberedelse för sin tilltänkta bergsexamen samt lät inskrifva sig såsom auskultant i Svea hofrätt och såsom e. o. kanslist i justitiefördelningen af K. M:ts kansli. En bröstsjukdom hindrade honom för en tid att fortsätta sina studier, hvarför han tjenstgjorde dels i nämnda och andra ämbetsverk, dels som domare på landet till 1832, då han återvände till Upsala och fortsatte studierna i matematik, fysik, kemi, mineralogi och kristallografi. Ehuru han erhållit sina lärares tillstånd att utan föregående tentamina undergå bergsexamen, ville han icke begagna sig af denna välvilja, utan lemnade universitetet 1838, dertill påskyndad af sin å nyo svårt angripna helsa. Något förbättrad till helsan, fortsatte han sina studier vid Falu bergsskola, i Stockholm och vid Motala mekaniska verkstad (der han några månader af år 1840 var disponent) till Maj 1842, då han bosatte sig i Stockholm. Efter att hafva besökt åtskilliga delar af fäderneslandet samt flere tyska stater för att taga kännedom om mekaniska och andra tekniska inrättningar antogs han i Dec. 1843 till custos machinorum vid Vetenskapsakademien, blef i Juni 1846 inspektor öfver akademiens fysiska och tekniska institution, sedan han i Maj s. å. kallats till hennes ledamot, samt utnämndes, efter en utländsk vetenskaplig resa, 1848 till överdirektör för Teknologiska institutet. Ännu tvänne gånger, 1854 och 1855, besökte han utlandet, men var knappt hemkommen från den senare resan, förrän han insjuknade i kolera och afled i Stockholm d. 10 Okt. 1855. -- W. egde mångsidiga kunskaper i flere olika vetenskapsgrenar, men älskade mest fysiken. Ehuru han gerna ville göra vetenskapens resultat användbara för praktiska ändamål, var han dock vida höjd öfver deras ståndpunkt, som uppskatta vetenskapens värde endast efter denna måttstock. Vetenskapliga spekulationer voro för honom den käraste sysselsättning. Endast några korta uppsatser i »Öfversigt af Vet.-akad:s förhandlingar», i »Förhandlingar vid de skandinaviske naturforskarnes möten» samt i Landtbruksakademiens handlingar föreligga af hans hand (han blef ledamot af sistnämnda akademi 1845). Af sin qvarlåtenskap donerade han 36,000 rdr till Vet.-akad. (till prisbelöningar för rön och uppfinningar samt till understöd för resor och undersökningar) och 8,000 rdr till hvartdera universitetet för vetenskapliga ändamål samt till Svenska slöjdföreningen 12,000 rdr, hvaraf årliga räntan skall tilldelas behöfvande ynglingar vid denna förenings läroanstalt.