Weisse

Weisse [va'jse], Christian Felix, tysk författare, f. 1726 i Annaberg, var i Leipzig studentkamrat med Lessing, vistades en tid såsom informator i Paris och fick 1761 en fördelaktig anställning vid uppbördsverket i Leipzig. Död 1804. W:s ovanliga lätthet att författa stod i samband med bristen på djup i hans alster. Hans lättflytande visor fingo insteg bland folket. I dramat öfverträffade han sina tyska föregångare förnämligast genom sin kännedom om scenens fordringar. I sina sorgspel (Richard III, 1759; Atreus und Thyest, 1706, m. fl.) sökte han, ehuru med ringa framgång, gifva lif åt den fransk-klassiska enformigheten genom drag, lånade från det shakspereska dramat; bl. a. införde han den orimmade femfotade jamben. W:s lifliga lustspel (bl. a. Die poeten nach der mode, 1763) blefvo mycket omtyckta, och han bragte den af Gottsched bannlysta opera-genren åter upp på tiljan (genom sin komiska opera Der teufel ist los, 1752) samt diktade texten till flere af J. A. Hillers sångspel. På äldre dagar skapade han en ny skriftställerigren, nämligen barnliteraturen, och särskildt hans tidskrift »Der kinderfreund» (1776--82) vann insteg öfverallt i tyska hem och skolor. W:s sjelfbiografi utgafs 1807. Se J. Minor: »Christian Felix W.» (1880).