Wilster

Wilster. 1. Kristian Frederik Emil W., dansk skald, född d. 27 Sept. 1797 i Köpenhamn, var son till höjesteretsadvokat Karl Henrik W. (f. 1772, d. 1837), som 1799 öfvergaf sin hustru och med en engelsk älskarinna förde ett äfventyrligt lif i Nordtyskland under namn af baron von Essen, till dess han såsom misstänkt för mord 1812 dömdes till 15 års fängelse. W. blef student 1813, tog juridisk examen 1816, teologisk 1822 och magistergrad 1827 samt blef adjunkt i Sorö 1822 och lektor derstädes i engelska och grekiska 1828. Följande år utgaf han Betragtninger over vor nyere tids poesi och hade såsom beundrare af Öhlenschlager en skarp literär fejd med J. L. Heiberg. Död d. 11 Jan. 1840. Af W:s poetiska alster, 3 smärre samlingar Digtninger (1827--40), märkas särskildt flere ypperliga lyriska dikter och romanser. Derjämte utgaf han förtjenstfulla öfversättningar af »Iliaden» och »Odyssén» (1836--37; 5:te uppl. 1890) samt af 7 tragedier af Evripides (1840; 2:dra uppl. 1857). -- 2. Ernst Henrik Claude W., den föregåendes kusin, militär, född d. 21 Aug. 1808 i Köpenhamn, blef löjtnant 1825 och kapten 1841 samt förde 1848 med utmärkelse ett kompani jägare i striderna vid Slesvig och Dybböl. Befordrad till major och chef för jägarekåren 1849, utmärkte han sig både vid Kolding samt under Ryes reträtt i Jylland och i striderna vid Solbro 1850. Han blef öfverste 1858, var kommendant i Slesvig 1860--63 och förde 1864 såsom generalmajor först en brigad, sedan en division, men blef redan d. 8 Mars sårad och urståndsatt att deltaga i kriget. Under åren 1874--77 var W. öfverbefälhafvare i Jylland och dog d. 27 Dec. 1881. E. Ebg.