Wollastons spetsar [ou'llåstöns], fys. En platina-elektrod, som är insmält i ett glasrör så, att endast dess yttersta spets sticker fram derur, kallas efter uppfinnaren en Wollastons spets eller W:s elektrod. Sådana begagnas för att påvisa, att elektrolys verkligen eger rum, när elektricitet passerar genom en ledare af andra ordningen, äfven för det fall att elektricitetsmängden är så ringa, att den utvecklade gasen (väte eller syre, när ledaren är svafvelsyradt vatten) skulle fullständigt absorberas vid användning af en vanlig elektrod. E. S.