Woolwich

Woolwich [ou'llidsj], stad i engelska grefskapet Kent, på södra stranden af Thames 16 km. från Charing Cross-stationen i London, nedanför sluttningen af Shooter's hill. 36,665 innev. (1881; som parlamentsborough har W. 74,963 innev.). Staden är oregelbundet byggd, med smala gator och i allmänhet obetydliga hus, men den är af framstående betydelse såsom medelpunkt för hela engelska artilleriet. Arsenalen, vid hvilken 10,000 pers. vanligen arbeta, upptager en areal af 135 har och innesluter fyra afdelningar: kanongjuteriet, lavett- och vagnfabriken, laboratoriet samt magasinsafdelningen med utrustningsförråd af alla slag. Skilda från de andra delarna af arsenalen ligga laboratorierna för tillverkning af raketer och patroner. Artillerikasernerna, ursprungligen byggda 1775, sedan flere gånger tillbyggda, bestå af 6 längor tegelbyggnader, hvar och en af 120 m. längd, och innehålla äfven kyrka (från 1863), teater och bibliotek (om 40,000 bd). Nära kasernerna ligga artilleriskolan, med ett vackert museum och en föreläsningssal, samt Royal military repository, en rotunda, 36 m. i genomskärning, ursprungligen uppförd i S:t James park till bankettlokal, der prinsen-regenten mottog de allierade furstarna efter slaget vid Waterloo, och kort derefter flyttad till sin nuvarande plats. Den innehåller modeller af de förnämsta skeppsvarf och befästningar i britiska riket, fartygsmodeller från alla tider samt en mängd krigsvapen, från de aflägsnaste tider till nutiden. I W. finnas vidare krigsakademi (inrättad omkr. 1719), der kadetter utbildas till artillerioch ingeniörofficerare (minnesvård öfver franske kejsaren Napoleon III:s son, som ett par år studerade der), ett militärhospital, veterinärsjukhus m. m. -- W. var en obetydlig fiskareby, tills det i början af 16:de årh. gjorde sig bemärkt som skeppsvarf och flottstation. Fartyg byggdes der redan på Henrik VII:s tid, men det var först då Henrik VIII köpte ett område derstädes och anlade varf för flottan, som grunden lades till platsens uppkomst. W. förblef den engelska flottans förnämsta varf, tills jernfartyg började byggas, men varfvet stängdes först 1870. Staden har varit hufvudsätet för det engelska artilleriet sedan Georg I:s tid. En arsenal fanns redan på Henrik VII:s tid, och laboratoriet omnämnes 1695. Kanongjuteriet flyttades dit från Upper Moorfields i London 1716, men anläggningarna voro tämligen obetydliga före de napoleonska krigen.