Wyat

Wyat l. Wyatt [oä'jöt], Sir Thomas, engelsk skald och diplomat, född 1503 på slottet Allington i grefskapet Kent, död 1542, var vid 15 års ålder färdig med bachelor-of-art-examen i Cambridge och vardt vid 30 år edsvuren medlem af Privy council, adlades 1536 och utnämndes till high sheriff i Kent 1537. Han åtnjöt sådant anseende för statsmannaoch diplomategenskaper, att Henrik VIII två gånger (1537 och 1539) skickade honom såsom ambassadör till kejsar Karl V. – W. var inom engelska literaturen den tidigaste diktare af sonetter och af satirer i klassisk form. I de senare var han ganska originel, i sonetterna deremot beroende af Petrarca. Det var W., som inledde den under Elisabets tidehvarf fortgående omformningen af engelska poesien under starkt inflytande från Italien, genom införande såväl af nya versformer som af den högstämda och metafysiskt inkrånglade uppfattningen af kärleken. Mindre smidig och glänsande än sin yngre vän och skaldebroder Surrey, företer W. ett allvarligt och lugnt skaplynne, med ådror af satir och humoristiskt vemod. Han diktade äfven ballader och oden. W:s »Songs and sonnettes» utgåfvos först tills. med Surreys 1557 (i förläggaren Tottels »Miscellany»), hans »Poetical works» för sig bl. a. 1866–70. – Hans son Sir Thomas W. d. y. stod 1554 i spetsen för ett misslyckadt uppror mot drottning Maria och fick plikta med sitt lif.