Znaim

Znaim l. Znaym (Slav. Znojmo), stad i södra delen af Mähren, pittoreskt belägen på venstra stranden af Marchs biflod Thaja, vid österrikiska nordvestbanan (Wien–Tetschen). Omkr. 14,000 innev., de fleste tyskar. Stadens vallar hafva förändrats till vackra promenader. Märkligare byggnader äro Nikolaikyrkan (från 1348), rådhuset (från 1446), med ett elegant gotiskt torn (80 m. högt), det runda slottskapellet (Heidentempel), i romansk stil från 12:te årh., en tid betraktadt som den äldsta byggnaden i Mähren, samt det gamla och fordom rika premonstratensklostret Bruck, ö. om staden, nu kasern. Staden är väl försedd med skolor (gymnasium, högre realskola, landtbruksskola, fackskola för stengodsindustri) samt har garfverier, stenkärls-, chokolad- och ättiksfabriker m. m. och drifver en liflig handel med spanmål, vin och frukt, som produceras i den bördiga omgifningen. — Staden anlades 1226 af Ottokar I af Böhmen, som inkallade tyska kolonister. En köping Znojam, hufvudort i ett under Böhmens öfverhöghet stående hertigdöme, fanns förut på platsen, men förstördes 1145. Ur nyare tidens historia är Z. bekant genom fäktningen mellan ärkehertig Karls eftertrupp och fransmännen under Marmont d. 11 Juli 1809 äfvensom genom det dagen derpå mellan österrikarna och fransmännen ingångna vapenstilleståndet, på hvilket freden i Wien följde d. 14 Okt.