Nämns i 5 verk på 5 sidor, varav 2 som kan gälla en namne.
Nordisk familjebok, första upplagan (1876–1899)
Rosenblad, Eberhard, läkare,föddes i Sexdräga prestgård, Elfsborgs län, d. 16 Nov. 1714, blef student i Upsala 1732 och egnade sig till en början åt teologien, men sedan åt medicinen, dervid understödd af sin broder arkiatern N. Rosén von Rosenstein. Han utgaf två disputationer De tussi (1739, 41), hvilka väckte uppseende, och blef med. doktor 1741. Derefter begaf han sig till Stockholm såsom praktiserande läkare, antogs 1742 till sekreterare i Collegium medicum och blef 1743 expeditionsmedikus på flottan, som afgick till Finland, samt efter återkomsten assessor i nämnda verk. 1744 anmodades han enhälligt af Lunds konsistorium att söka professuren i praktisk medicin, till hvilken han ock efter disputationen De cortice peruviano (s. å.) blef utnämnd. …
s. 109…ekonstens utbildning fortfor Rosén von Rosenstein att verka i Uppsala, och numera likaså hans utmärkte broder Eberhard Rosenblad i Lund. ‘Rikets sjukvård blef ock betydligen förbättrad. Vid riksdagen 1743 yrkade adeln på anställande af en…
s. 343…llständig läkarebildning, som förut saknades, blef ordnad i Uppsala af Nils Rosén v. Rosenstein och i Lund af Eberhard Rosenblad m. fl.; och helsovården förbättrades vid landt-liären af Zetzell och vid örlogsflottan af samme Rosenblad och…
s. 443…er hemulsman berättats för nedskrifvaren af dessa rader — fröken Louise Mornian (f. 1811, gift 1832 med major Eberhard Rosenblad, d. 1857), en yngre syster till den fröken Ulrika Morman, i hvars album Tegnér tecknat: Såg du dina drag i Se…långt efter personens tid – kan gälla en namne
s. 280…er, som vidtogos för helsovårdens förbättrande, förde med sig en uppblomstring af den medicinska vetenskapen. Eberhard Rosenblad, professor i Lund och stamfader för en af de adelsätter, som utgingo ur prestslägten Rosén, hade redan under…långt efter personens tid – kan gälla en namne