Grundläggaren af och förste lagstiftaren för staten Pennsylvania
Nämns i 12 verk på 22 sidor.
Nordisk familjebok, första upplagan (1876–1899)
Penn, William, grundläggaren af och förste lagstiftaren för staten Pennsylvania, föddes d. 14 Okt. 1644 i London och var son till den äfventyrlige, genom Cromwells konfiskationer på Irland i hög grad riktade amiralen Sir William Penn. P. uppfostrades under strängt puritanskt inflytande, men kom under sin studietid i Oxford i beröring med qväkaren Thomas Loe, af hvars läror han tog lifligt intryck. Den öfver P:s nya åskådning förskräckte fadern sände honom först till Ludvig XIV:s hof samt derefter till Italien. 1664 återkom han till England, som det tycktes, någorlunda botad från sina svärmerier. Pestens utbrott i London 1665 förde honom emellertid tillbaka till qväkarna, och för att ännu en gång draga honom ifrån dem sände …
s. 23…t språk, och ännu längre framåt i tiden sträckte sig värkningama af den samhällsanda, som rådde bland dem. Då William Penn, den berömda grundläggaren af staten Pennsylvania, år 1682 landsteg i Amerika emottogs han först af sven-skar…
s. 24…römdt i Förenta Staternas häfder härstammar i rätt nedstigande led från kolonisterna i Nya Sverige. Kväkaren William Penn hafva vi redan i förbigående om-nämt. Han var den förste, som grundläde en koloni i det inre landet och tack…
s. 138…an Carl II af England år 1680 utfärdat förläningsbref på denna del af den amerikanska kontinenten åt kväkaren William Penn, hvars fordran hos engelska kronan på detta sätt betalades, skyndade sig denne att taga sin storartade domän…
s. 139…närapå såg ut som om Pennsylvania komme att bli en helt och hållet teutonisk provins. Men styrelsen bibehöll William Penn ända till sin år 1718 inträffade död, hvarefter den öfvergick till hans söner, hvilka i samma visa och rättvi…
s. 143…ma gäller om flera af de andra högre lärovärken, såsom den gamla — i ålder den fjärde i ordningen i Unionen — William Penn högskolan i Philadelphia och det först år 1885 grundlagda, men därför ingalunda mindre fördelaktigt kända Bry…
s. 231…niernas oafhängighetsförklaring undertecknades. Benjamin Franklin lefde, arbetade och ligger begrafven här i William Penns stad, här var det den första amerikanska flaggan under George Washingtons egen ledning blef förfärdigad. Phil…
s. 241…d afskuddat Englands ok. „Letitia kome“, den första bygnad af tegel, som uppfördes i kolonin, samt afsedd för William Penns eget begagnande, är flyttadt till Fairmount park och står där att beses; den gamla svenska kyrkan, bygd redan…
s. 982…........................... „ 142. 57. Harrisburg och bron öfver Susquehanna........... „ 143. 58. Staty af William Penn........................... „ 144. | Två vyer af New York i gamla tider.............. „ 146- 61. En North Ge…
s. 53…a i Unionen, ieke minst genom sin märkliga historia. Konung Carl II af JCngland beviljade år 1681 q vä k aren William Penn rätt att upptaga hela den nuvarande staten och förlänade densamma med full egamlerätt åj. honom,och Penn, som…
s. 54…ande i kolonien erhöllo dock inom kort anhängarne af qväkaresekten, hvilka i stora skaror följde sin ledares, William Penns, exempel och drogo bort från England, der de förföljdes för sin religions skull, för att i nya verlden grunda…
s. 736…rid och vänskap tillsamman, och ingen indian kunde någonsin lyfta sin hand eller sin tomahawk mot en svensk. William Penn kom till detta land år 1682, fyratiofyra år efter svenskarne. Han landsteg nära det ställe, där Fort Trinity…
s. 737…känner, att fÖrtjensten af att från början tillämpa ett sådant förfaringssätt i vår kontinent tillkommer icke William Penn, utan svenskarne i Nya Sverige. I ett bref omtalar Penn sitt vänliga mottagande hos svenskarne och prisar de…
s. 19…aware, som landet nu för det mesta kallades) från holländarna, och regeringen i London hade öfverlåtit det åt William Penn, h vilken förenade det med sin kväkarkoloni Pennsylvania. Han var en mäktig och en konstig herre, denne Willi…
s. 23…tällen. Ty Philadelphia var nu — på 1760-talet — icke längre den lilla by af simpla ler- och trähus, hvilken William Penn anlagt för sina gudliga och rättframma »vänner* — det var en betydande handelsstad med stor export och nästa…
s. 263…r: derföre nödigt at häri korrthet meddela; en hiftorifk berättelfe om ;bemälte lagftiftnings 01 5 act od När William Penn år: 1681 Oprättade fin Colonie, medförde han:et Gåfvebref af K. Carl II:dra, hvilket dtadgade at Ängel fka La…
s. 79…med dem, ty de worv det enda folk, fom hade andelig Gudstjenſt island fig. De talade mycket om George Fox och William Penn och ſade: „Hwad tänker du om dem?“ Jag ſade: „Jag tänker wäl om dem, men deras förtjenſt båtar eder icke, om…
s. 55…ten för dessa få-vitska ting kulminerar i Philadelphia, qväkarstaden, grundlagd af den hederliga qväkarbrodem William Penn. Ve dem, som icke kunna sätta den vigtiga bestämningen „Söder“ efter sin adress. Sällskapet bestod af mr och…
s. 75…nen och den förnämfta af Pennjylvanias fäder, ofta fallad den ”Broderliga färlefens ftad”, grundlades 1682 af William Penn. Denna taffa föreftäller Cheftnut gatan, den förnämfta Handelsgatan och det avenue, hwareft de flefta bankfhn…
s. 52…a i Unionen, icke minst genom sin märkliga historia. Konung Karl II af England beviljade år 1681 kväkaren William Penn rätt att upptaga hela den nuvarande staten och förlänade densamma med full äganderätt åt honom, och Penn,…
s. 358…togs i häftena 11—13 af Georg Adlersparres »Läsning i blandade ämnen» år 1798. I densamma skildrades, hurusom William Penn vid grundandet af sin koloni i Nordamerika 1681 väl försökt att få till stånd en på kväkarnes fridsamma om än…
s. 60…Folken bodde i frid och vänskap tillsamman, och indianen lyfte ej sin hand eller sin tomahawk mot svensken. William Penn kom till detta land år 1682, fyratiofyra år efter svenskarne. Han landsteg inom Nya Sveriges gränser nära det…
s. b0546…, att främlingen är en gudomlig makts sändebud, och han bringar denna makt sitt hjärta till offer. Jämför William Penns och James Outrams uppträdande med till exempel sådana civilisatorers som en Pélissiers, som då han brände…