Geminata, pl. -tor, språkv., geminerad konsonant. Se Gemination.
Nordisk familjebok · andra upplagan, Uggleupplagan
Geminata
Nordisk familjebok, 2:a uppl., band 9 (1908), sp. 892 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗
Nordisk familjebok · andra upplagan, Uggleupplagan
Nordisk familjebok, 2:a uppl., band 9 (1908), sp. 892 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗
Geminata, pl. -tor, språkv., geminerad konsonant. Se Gemination.