Kria (grek. chrei'a, bruk, nytta, användning) nyttjades i forntida skolspråk som teknisk term om sådana ställen hos de läste föifattarna, hvilka i egenskap af sentenser (apofthcgmata) kunde vara af särskild nytta eller tillämpning för lifvet och därför borde läggas på minnet. Då sådana betydelsefulla textställen ofta lämnades som öfningsuppgifter till skriftlig behandling, kom ordet kria att beteckna dels ett för sådant ändamål uppgifvet ämne, dels äfven den därutöfver författade uppsatsen, i hvilken betydelse det sedan öfvergått först till latinet (chria) och därefter till de moderna språken. För att ange krians pedagogiska bestämmelse kallar man den stundom äfven s k o l k r i a. I inskränktaste mening förstår man med kria en stilistisk öfningsuppsats efter det i forntidens grekiska och romerska retors-skolor brukliga schemat, som synes ha först blifvit fastställdt af den i 2:a årh. e. Kr. lefvande retorn Hermogenes, men erhållit sitt namn efter hans efter-bildare Afthonios ("afthoniska krian", lat. chria aphthoniana). Man urskiljer däraf två hufvudslag, verbal- och r e a i k r i a, allteftersom ämnet är ett yttrande (sentens) af någon författare eller en af någon viss person utförd betydelsefull handling, ur hvilken en allmän sederegel kan härledas. Dess schema innefattar följande hufvudafdelningar, som här uppräknas med sina hos de romerske grammatikerna brukliga namn: 1) laudatio, ett berömmande omnämnande af den författare eller den handlande person, från hvilket ämnet är hämtadt; 2) propositio (paraphrasis), utveckling af ämnets betydelse; 3) oetiologia, direkt bevisföring; 4) contrarium, indirekt bevis genom uppvisande af motsatsen och dess konsekvenser; 5) simile, uppvisande af liknande fall (analogier) från andra områden; 6) exemplum, belysning genom exempel ur verkligheten; 7) testimo-nium, ansedda författares vittnesbörd; 8) epilogus 1. conclusio, afslutning och tillämpning. Med ur-skillning tillämpadt, saknar detta schema ingalunda sitt pedagogiska värde som ledtråd för tanken. Också har det ända in i nyare tider haft att fröjda sig åt flitig användning. A. M. A.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.