Masada, en af makkabéerna anlagd, af Herodes den store ännu mer befäst och till ett stort krigsmagasin inrättad bergfästning i Palestina, på en brant klippa 519 m. öfver Döda hafvet, vid västra stranden af detta. Under romarnas krig med judarna var M. ett af de senares starkaste stöd och intogs, efter ett hjältemodigt försvar, af L. Flavius Silva i apr. 73. Ruinerna, dels från Herodes' tid, dels från senromerska tiden, dels från korsfararnas tid, kallas es-Sebbe. (J. F. N.)
Masafuera [-f wä'ra], ö. SeJuanFernån-d e z.
Masaga'n 1. M a z a g a n (arab. el-Bridscha, "det lilla fästet", 1. el-Djedida, "den nya"), hamnstad i Marokko, under 33° 16; n. br., vid en vik n. ö. om Kap Blanco. Omkr. 12,000 inv., hvaraf 1U judar och 400 européer. Det är Marrakeschs hamn och har en sammanlagd ut- och införsel af omkr. 12 mill. kr. värde. M. anlades 15C6 af portugiser, som uppförde ännu kvarstående väldiga murar af huggen sten, och uppgafs af dem 1769. (J- F. N.)