Read Runeberg

Nordisk familjebok · andra upplagan, Uggleupplagan

Maxpii

Nordisk familjebok, 2:a uppl., band 17 (1912), sp. 1312 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

MaxPII (lat. maxiflla), käke. Det undre paret af insekternas tuggverktyg kallas maxiller, det öfre paret mandibler (se Insekter, sp. 708-709, samt fig. 2 och 3). Maxillerna röra sig, liksom mandiblerna, mot hvarandra i horisontalplanet. Dessa "underkäkar" ha mera sammansatt byggnad än öfverkäkarna, hvarigenom de väl kunna åstadkomma en mångsidigare tuggningsrörelse, men därvid utveckla mindre kraft, än hvad en enklare byggnad skulle medgifva. På hvarje maxill urskiljer man en basal-led (cardo), som ledar -mot hufvudet, och en stamdel (siines), utgående i vinkel från basal-leden. På stamdelen sitta ett yttre, vanligen palpbärande fjäll (squama palpigera) och dessutom två tuggskifvor 1. tuggflikar, en yttre och en inre (lobus externus och /. internus). O. T. S.*

Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.