Read Runeberg

Nordisk familjebok · andra upplagan, Uggleupplagan

Nancy

Nordisk familjebok, 2:a uppl., band 19 (1913), sp. 415–417 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Nancy [nãsi'], fordom hufvudstad i Lothringen, därefter i franska dep. Meurthe och efter 1872 i dep. Meurthe-et-Moselle, ligger nära vänstra stranden af Meurthe, 10 km. ofvanför flodens förening med Moselle, vid Marne--Rhen-kanalen och järnvägen emellan Paris och Strassburg, som vid N. utsänder flera bibanor. 119,949 inv. (1911) i hela kommunen (militären inberäknad). N. består af den oregelbundna gamla staden mellan de vackra promenaderna La Pépinière och Cours Léopold samt nya staden l. Stanislausstaden i s. ö. med breda, raka gator, vackra öppna platser och monumentala byggnader. Utanför stadsportarna, af hvilka flera äro bibehållna på grund af sitt antikvariska intresse, utbreda sig stora förstäder. Vackrast bland de öppna platserna är Stanislaustorget, som prydes med en 1831 rest staty af Stanislaus Leszczyński, Lothringens siste hertig, hvilken gjorde mycket för stadens försköning, och med flera monumentala fontäner samt omges af ståtliga byggnader: stadshuset, biskopspalatset, teatern m. fl. En vacker triumfbåge förmedlar öfvergången emellan Place Stanislas och Place de la Carrière i gamla staden. Bland offentliga byggnader förtjäna nämnas domkyrkan, byggd på 1700-talet, franciskan- l. cordelierkyrkan (byggd af René II till minne af hans seger öfver Karl den djärfve), med flera gamla grafmonument, det på 1600-talet uppförda grafkapellet, med de lothringske hertigarnas grafvar, Bonsecours-kyrkan, med Stanislaus' och hans gemåls grafvar, det forna universitetshuset (nu biblioteksbyggnad). Det gamla hertigliga slottet (påbörjadt 1329, men hufvudsakligen från 1400-talet), med präktig portal (se fig.), härjades 1871 af en eldsvåda, men har nu återuppbyggts i sin gamla (renässans-) stil; en del af byggnaden inrymmer ett historiskt museum för Lothringen.

Portalen till hertigliga slottet i Nancy.

-- Staden är säte för en biskop, ett reformert och ett israelitiskt konsistorium samt en appellationsdomstol. Det har ett lärdt samfund (Académie de Stanislas, 1750), universitet (från 1572), med 4 fakulteter (juridik, medicin, naturvetenskaper och litteratur jämte farmaceutisk skola), skogsinstitut (det enda i Frankrike), prästseminarium, två lyceer, ett lärar- och ett lärarinneseminarium, yrkes-, konst-, landtbruksoch musikskolor, bibliotek (inrättadt 1750, 140,000 bd), konstmuseum (i stadshuset), kolonialinstitut, botanisk trädgård. Den stora sinnessjukasylen Maréville ligger 4 km. n. om staden. N. är en liflig fabriks- och handelsstad. Särskildt är det hufvudort för tillverkning af broderade arbeten, hvarjämte finnas flera klädes- och bomullsfabriker, järnverk och järngjuterier, glasbruk och kemiska fabriker m. m. En stor del af befolkningen sysselsätter sig med tillverkning af halmhattar, artificiella blommor, strumpvaror etc. -- N. var från midten af 1100-talet hertigarnas af Lothringen residens och delade Lothringens öden, tills det jämte landet efter den siste hertigens, Stanislaus Leszczyńskis, död (1766) förenades med Frankrike. Vid N. besegrade hertig René af Lothringen 5 jan. 1477 hertig Karl den djärfve af Burgund, som där förlorade lifvet. Sedan 1870 äro flera fort uppförda på de höjder, som behärska staden. (J. F. N.)