Surat [sörä't], Surate. 1. Distrikt i brittisk-indiska presidentskapet Bombay, Northern division. 4,276 kvkm. 654,109 inv. (1911). Distriktet har en naken sandsträcka med saltträsk utmed kusten och därinnanför en bördig, väl kultiverad slätt, närmare 100 km. bred vid Taptis mynning, smalare (endast 25 km. bred) söderut. Hufvudprodukter äro hirs, ris, baljväxter, bomull och något hvete. -- 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, på vänstra sidan af floden Tapti, 22 km. ofvanför dess utlopp i Cambayviken. 114,868 inv. (1911). En nu nästan försvunnen vall har angett gränsen mellan den egentliga staden med sina smala, krokiga gator, men vackra hus och förstäderna, som ligga spridda mellan odlade fält. En eldsvåda och öfversvämning 1837 förstörde många intressanta byggnader, men flera finnas kvar, bl. a. flera moskéer samt en oregelbunden fästning vid floden från 1540. Staden har liflig handel, förmedlad af många rika parsi-, hindu- och muhammedanska köpmansfamiljer samt ganska stor industri, företrädesvis i bomull, men äfven riskvarnar och pappersbruk m. m. 1514 beskrifves S. af en portugis som en särdeles betydande hamnstad och var senare den förnämsta handelsstaden i Indien. Portugiserna voro då obestridt herrar i dessa farvatten, men 1612 grundlade engelsmännen ett faktori i S., som blef utgångspunkten för det brittiska väldet i Indien. På 1600-talet beräknades stadens befolkning till 800,000 pers., men sjönk betydligt, sedan Bombay 1668 afträdts till Ostindiska kompaniet och senare blef hufvudstad för dess besittningar. 1782 kom holländarnas faktori i engelsmännens ego, och 1800 pensionerade de senare nawaben af S.
Nordisk familjebok · andra upplagan, Uggleupplagan
Surat
Nordisk familjebok, 2:a uppl., band 27 (1918), sp. 770–771 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗