Sida 16
■^ :<
8 JSN VINTER I SODERN.
Som nu Innsbruck. Innsbruck ska vara Tyrolens hufvudstad. Det star i geografien och ar man icke vidare bevandrad i den, kan man lasa det i resehandboken. Det maste saledes vara ett faktum, men jag tror det anda inte. Det vander upp och ned pa alia mina begrepp och all min erfarenhet om hufvudstader. Tank bara — en hufvudstad, dar man i fonden af hvarje gata ser en bergvagg resa sig hogt, hogt ofver husen, blanande, hvitnande, solskimrande emot luften. Man gar i sina hufvudstadstankar, och sa vander man om ett horn, ser bergsfonden framfor sig och — ja, sa falla hufvudstadstankarna platt till jorden och krypa skamsna undan i nagon vra. Den talar till en, denna valdiga jatte med den snohvita hjassan, dess stamma ar som en mullrande aska i fjarran eller som bruset af en stor vind, och den sager nagot sadant som : »Dar gar du, din lilla narr, och bekymrar dig om dina sma forgangliga bekymmer, medan vi resa oss har i var mangtusenariga storhet, som synes dig evig och dock afven den ar forgangjig. Kan du mata, kan du jamfora?» Och man mater och jamfor, — och blyges.
Nej, lilla alpomgardade Innsbruck! Du ar icke nagon hufvudstad, geografien och resehandbockerna ma saga hvad de vilja. Du ar bara en lank, nagot storre an de andra, i kedjan af de sma, hvita tyrolska byarna, som ligga har pa sluttningar och i dalar, tysta och stilla, i fridfuU ensamhet, skilda fran hela den ofriga varlden
Källa: Internet Archive ·