Sida 168
J
1 60
EN VINTER I SODERN.
hemmen nagot arevordigt, slar som en Ijus, solskinirande bro mellan det som varit och det som ar.
Af minnesmarkena ar den gamla romerska amfiteatern den markligaste. Den fdrskrifver sig fran arhundradet fore Kristi fodelsd och ar en af de storsta, som annu finnas kvar — enligt hvad vaktaren pastod den storsta nast Kolosseum i Rom. Formiddagssolen lag med stark glans in pa den stora, gula arenan, spelade in under arkaderna, skuggade pelarnas rundning, framhafde kapitalernas svangda linier och kom skuggorna att bryta sig mot Ijuset Hka skarpt som natt mot dag. Fran tornet, som man pa senare tider rest upp vid dess ena sida, bredde sig en vidstrackt utsikt — forst ofver de oregelbundna hustaken med toppar af kyrktorn och sankor af tradtoppar, sedan ofver den bordiga slatten daromkring, genomskuren af Rhone, med sina Ijusa poppelalleer och i alia gronskans nyanser skiftande fait. Men vackrast tedde sig dock amfiteatern inifran en liten kyrka, som lag midt for dess ena kortsida; stod man dar inne i dunklet och sag ut genom de oppna kyrkdorrarna, rcste sig i det skimrande solljuset de valdiga stenmassorna liksom en latt dromlik arkitektur af Ijus, sa luftiga, sa skenbart overkhga, att det tycktes, som skulte ett forbiseglande moln kunna utplana alltsamman.
Fdrutom amfiteatern finnas dar lamningarna efter en grekisk teater, dar man funnit atskilliga
Källa: Internet Archive ·