Sida 169
ARLES.
i6i
skulpturer, som nu forvaras i stadens lilla museum — det dyrbaraste fyndet, den arlesiska Venus, finnes i Louvren i Paris — ruiner efter de romerska befastningarna, och strax utanfor staden »les Elyscamps», under medeltiden en ryktbar begrafningsplats, nu en liten vacker promenad utefter stranden af en a, kantad af de gamla grafstenarna, af nagra grafkapell och med en gammal egendomlig kyrka fran det nionde seklet i bakgrunden.
Det vackraste monumentet i Aries ar dock kyrkan Saint-Trophime, densamma som jag sag forut pa aftonen — med sin statliga portal och sin annu statligare klostertradgard. Denna senare ar ett af de egendomligaste och vackraste bland dessa for det medeltida lynnet sa karakteristiska monument, i hvilka det antika skonhetsidealet annu tydligt gor sig gallande, men pa ett i all sin osokthet genialiskt salt sammansmalts med det medeltida kontemplativa Ijmnet. En klostergard ar som ett grekiskt tempel, som man krangt ut och in pa, sa att de omslutande arkaderna, i stallet for att oppna sig utat mot ett stort fritt landskap och lata luft och Ijus spela in mellan pelarstammarna, oppna sig inat mot den lilla kringgardade enslighet, dar gras och blommor spira i vindlos, solig fred och ofver hvilken himmeln, begransad afven den, hvalfver sig i stilla begrundan. Jag vet intet, som gor ett sadant intryck af afskildhet, af forsankthet i sig sjalf som en klostergard, intet som i sin ostor-
Källa: Internet Archive ·