Sida 177
TURISTERNA.
169
oppet for framlingarne, men utrymdt af dess agare. Familjen sjalf bor i den laga bottenvaningen eller i den ansprakslosa flygeln, och dess lif gar stilla och obemarkt, med hemliga bekymmer, stundom med mindre hemliga frojder, bakom slutna fonsterhickor. Flertalet framhngar noja sig med att gora en rend genom festvaningen och tala med lakejerna; sedan tala de godt cm bostaden, men ilia ominvanarne; de hafva aldrig knackat pa i bottenvaningen, dar vardfolket bor, de fattiga och stolta arfvingarne af gangna seklers rikedom.
Man kan godt resa genom Italien utan att tala ett ord italienska, forutsatt att man nojer sig med att besoka festvaningen. Man trafifar dar en hel liten resande, kosmopolitisk varld, till hvilken bade den gamla och den nya varlden lamnar sin arliga kontingent och dar alia skilda tungomal blandas i babylonisk forbistring. Det ar denna kosmopolitiska varld som fyller promenaderna i Firenze, Roma och Napoli, som noter de bonade golfven i museerna och marmorplattorna i kyrkorna, rullar fram pa jarnvagarna och sofver i hotellen, ger de orakneliga kuskarne deras knappa lefvebrod och de ledbrutna hastarne deras dryga bordor, lockar den sydlandska lattjan och den italienska talforheten att iklada sig »guidens» skepnad, uppammar hela denna har af framlingsparasiter, ofver hvilka den sjalf beklagar sig. For denna varld ar det som Italien oppnar
/v/i v\iite.r i sudi'.rn.
Källa: Internet Archive ·