Sida 21
INNSBRUCK. 13
\ ['^"/olskimrande luften. Det var som om det c<e tanns nagot annat i varlden an dessa skona jattar drommande under den blaa himmelen, sa 'ndfullt kalla i det tindrande Ijuset, - allt det andra hade sjunkit och forsvunnit i den hvita glomskan darnere.
For den bergtagne aro ar som dagar, heter
et, och dagar som minuter. En smula berg-
ta?en hade jag bhTvit redan den forsta dagen i
lyroen och nu blef jag det nog riktigt; sakert
r att de tvenne timmar jag tillbragte dar uppe
ivanfor dimman, gingo blott alltfor hastigt.
^et var forst dl dimman skingrade sig och
nnsbruck iter uppenbarade sig for mina bhckar
^jupt nere i dalen, som jag paminte mig att
aen verkhgen lag dar, och da var det med saknad
jag styrde mina steg ned for sluttningen igen.
. "Jch det ar med saknad jag tanker pi att
fr^rl/iT"" '•'''' '■"'" ^''^^'-^ ^°^^^"t, fast det J ti 1 Itahen. Tyrolen syntes mig fbrst som ett storslaget preludium till den vackra symfoni som fteter Itahen. Nu da jag hort preludiet till slut, synes det mig nastan som en forlust att vanda om notbladet, ty det synes mig knappast mojligt annat, an att mastaren har statt pa hojdpunkten at sm inspiration.
Källa: Internet Archive ·