Tillbaka Read Runeberg

En vinter i södern, reseminnen

Originalsida 53
Originalsida 53
Originalsida 52
Originalsida 53
52–53

Sida 53

FTRENZE.

45

bragder, slog hos honom ut i en vild, obandig laga. Som yngling forde ban ett vildt, stormigt lif och gjorde sig i synnerhet kand och fruktad som en iirsinnig slagskampe. Man hoppades dock att ofvermodet snart skuUe forbranna sig sjalf for att sedan lata modet brinna med klar och ren laga. Men ban kom forhoppningarna ; pa skam. Om bans lust for svardet svalnade nagot med aren, sa var det blott for att andra lustar borjade flamma sa mycket haftigare. Hade ban forut gjort sig kand for sina vilda slagsmal, gjorde ban sig nu i stallet kand for sina vilda utsvafningar. Da ban uppnatt de trettio aren bade ban fort ett lif, som langesedan skulie fortart en mindre stark kropp; men en omattlig lystnad gaf annu sin spanstigbet at bans. Till och med sina fornamsta stallbroder skramde ban dock stundom, ty bans infall stodo pa vanvettets grans.

Sa fordes en dag bans yngre broder, Ugo, mordad till bans bus. Han bade falUt for en svartsjuk rivals svard. Enbgt tidens sed var det Giovannis plikt att bamnas bans dod. Men mordaren bade flytt och stod icke att finna. I flere veckors tid fortsatte Giovanni rastlost sina efterspaningar, men utan resultat. Under denna tid upphorde ban fullstandigt med sina forna vanor och skydde sina forra stallbroders sallskap. Under broderns lifstid bade de varit skilda fran bvarandra af olikhet i lynnen och tankesatt, och Giovanni hade afsiktligt gjort allt

Källa: Internet Archive ·