Tillbaka Read Runeberg

En vinter i södern, reseminnen

Originalsida 87
Originalsida 87
Originalsida 86
Originalsida 87
86–87

Sida 87

NAPOLI.

79

I

Eller du gar ut en vacker morgon med den vackra foresatsen att taga en promenad genom gatorna for att i allskons ro kunna taga dess markvardigheter i betraktande. Men du har icke gatt tva steg, forr an du finner, att denna promenad af en hel klass af stadens befolkning betraktas med oblida ogon, sasom ett icke endast onodigt, utan afven otillborligt tilltag.

Hvad for slag, skulle du ga till fots genom en italiensk stad? Det ar bara italienare, som mojiigen kunna hafva rattighet dartill, du som ar en framling, — tro aldrig att du kan dolja det, — maste naturligtvis aka. Och sa tillropas du vid hvart annat steg af stadens orakneliga droskkuskar; de smalla med sina piskor kring oronen pa dig, de fa sina stackars krakar att stegra sig framfor dig, for att du skall tro att de aro fullblodshastar; de tro icke att du menar allvar med ditt nej, de folja dig i halarna genom en eller ett par gator, stanna med dig och betrakta fagaderna, aka efter dig rundt omkring fontanerna, och ar du icke en ovanhgt viljestark manniska, sa slutar du med att inse, att det icke endast ar din hemliga onskan utan till pa kopet din plikt mot det italienska samhallet att aka,

Huru manga ganger har jag icke till en borjan roat mig at, sa forvanats ofver, beundrat och slutat med att forbanna den italienska kuskens ihardighet. Men till och med da jag sjalf varit offer f5r deras anstrangningar, har jag haft mitt noje af att iakttaga den blandning af oforskamd-

Källa: Internet Archive ·