Sida 97
CAPKl.
89
Forhallandet mellan de bada ar tydligen en smula spandt, fast spanningen forefaller att vara af mera politisk an personlig art. Tysken ar ofverlagsen och ironisk och viU tydligen garna drifva med sin antagonist, men denna ar ovillig och drifver undan. Har cm dagen drabbade de dock samman pa fullt allvar och astadkommo ett storartadt politiskt gral.
Det var efter middagen. Det amerikanska paret hade gatt upp till sin camera, och de engelska damerna hade slagit sig ned i lasrummet, dar de spelade napolitanska visor och laste engelska romaner. Da dok ryssen plotsligt upp nagonstans darutifran och borjade sin middag. Salange den varade, gick samtalet mellan oss tre, engelsmannen, tysken och mig, tamligen trogt, ty tysken, hvilken var den som brukade halla malron vid makt, tycktes hafva sitt intresse pa annat hall. Da och da kastade han med en blinkning till oss och ett ironiskt smaleende en anmarkning till ryssen, som, om han svarade, svarade nagot fullkomligt obegripligt.
Sa smaningom kom samtalet, som i borjan flackat tamligen obestamdt omkring, in pa politik, och dar slog tysken fast det med stora sjutumsspikar. Men han vande sig allt mera direkt mot ryssen, och da denne slutligen lade bort sin servet, slog han sig ned midt em.ot honom, med armbagarna pa bordet.
Och nu gick det lost.
Källa: Internet Archive ·