Sida 3
LJppä den tid, da solen bränner Med mer än dubbel kraft i Afrikanerns sand j Och dä, som hvarje ‘Xordbo känner,
Hon korrfa cirklar gdr kring Polens kulna land, '■ Dä höstens vindar slutat rasa Och vintren spöklik 'stär pä våra höga fjäll, ^ Go’ vänner! samlens då omkring en härlig brasa XJppåen evigt läng och mörk Sa nc t Thomas-qväll, Och lyssnen på den lilla saga Hvarnied jag ärnar roa Er;
Jag hoppas ämnet skall behaga:
Bet är en tapper, ung, men fattig Chevalier^ Som kallas Jean Rober enPransman till personen; I hans tid Dagobert satt på den Franska thronen*
Ben gode iSo^erf (ty hans namn I Svenskans ton-art bättre ljuder)
Kom en gäng i frän Rom, de fromma själars hamn, Ber Påfven till en kyss sin toffel nådigt bjuder,.
Man vet, alt Rom i nyfödd glans Med vida mera rätt beherrskat jordens Kungar An uii fordna dar blott med Csesarers lans;
1 y Vatikanens borg med himlens åska ljungar*
Afen , vi itll Robert vände om:
Fran Rom den tappre Riddarn kom ,
Och inga lagrar han frän Martisfäliet förde, Ber förr om sådant kram i kapp man väldigt körde*
Källa: Internet Archive ·
