Sida 4
% 5 =
Nej , endast Agnus Dd oc!i Afiat, syndarns hopp; Xrängtmer än penningar hans kappsäck fyllde oppj Ty HiddersinaonenN dä fÖr tiden.
Var alltid tapper nti striden,
Men fattig inerän dels; Prselaten^ tjock och fet, Förstod att guldet åt sig skrapa,
Heldst det ej bätade for syndarns salighet, X)en blott försakelse och möda borde skapa* Vär Robert: var en fattig kund Och han i vida ver Iden ägde Sin gamla rustning blott, sin häst, sin trogna hund, Men, hvad som säkert mera vägde,
Fn styrka säsoi^ Hercules y Samt ungdom , skönhet utom dess,
Dem man i alla länder prisar Och oftast .äfven aktning visar.
I
Han nu pä vägen var, ej långt ifrån Parig XJti en skuggrik skog, ett litet paradis Por trötta resande, då, att hans nöje Öka; Den eldiga Annette y som kom från nästa by Och ärnade Paris besöka,
Stod hastigt for hans blick uti sin rosenhy: Elt långt och flätad t här, en natt val skuren trÖja;
Som sägs den fina vexten röja,
Och kjolen , röd och korrt , gaf rosen färgad t sken At hennes hvita runda ben;
Dess nätta fotter tycktes trippa Sä lätt, att knappast nog de böjde ned den sippa
' ' Som
Källa: Internet Archive ·