Sida 5
&
Som blyg emot den sköna log yiå livar je steg hon här pä gröna gräset tog;
Dernäst, hur Mobert blef betagen Alt skada blommornaj som i bouquet fått plats Imellan dessa tvä skönt rundade behagen
j
På hvilka Amor sjelf byggt sällhetens 'palats, Och dem man aldrig kunde skåda Förutan lijertats högsta vada.
Och dessa blommornas sa brokiga behag At alabastern gaf en ny förtrollad dag* —
. Så nalkades^n/ictté med blicken sänkt motbarmen, Och har uti en korg uppä den runda armerf Ett smör- och äggförxåd, det hon, med goda skäl, I staden trodde sälja^ väh Men Robtrty fastnad här uti förförarns snara Som lurar dag och natt att själar få till rof. Af hästen hoppade, och märktes färdig vara Au sätta oskulden på prof?
”I>u sköna flicka!*’ så han sade,
'’Jag femli Franker har uti min kappsäck der, Tag dem, mitt hjerta till , om tusande jag hade Jag offrade dem alla här/’ —
*’Ah, det är mig fÖr mycken ara,”'
Så svarade Annittei men Robert ung och yr Med längre företal ej arnade besvära:
Han' grep som hjelte an sitt nya äfventyr; — Och huru länge med den sköna Han tumlade omkjing på marken i det gröna,
Som
Källa: Internet Archive ·