Sida 103
Inledning
— gi —
följande åren företog han upprepade utländska resor, och hösten 1881 hemförde han prinsessan Viktoria af Baden som sin gemål och gjorde vid hennes sida sitt intåg i den festsmyckade och jublande hufvudstaden. Vid upprepade tillfällen har han i egenskap af regent fört riksstyrelsen, och det är en allmänt känd sak, bestyrkt af en mängd drag, som berättats om honom, att han i alla hänseenden med allvar och nit beredt sig för det höga och ansvarsfulla kall, som väntar honom.
På en furstes lott, isynnerhet då han står tronen närmast, falla ej blott höga värdigheter, utan äfven offentliga uppdrag af skiftande art. Ibland betraktas dessa uppdrag af den därmed hedrade endast som en honnörssak, men ofta och ej minst i våra dagar ser man furstar, som med lefvande intresse och nit veta fylla sin plats i alla afseenden. Till dessa furstar hör kronprins Gustaf. Sin ställning som utställningens främste man har han långt ifrån tagit som någon blott och bart honnörs-post, man vet, att han nitiskt och samvetsgrannt deltager i arbetet och är besjälad af det lifligaste intresse för det stora företaget. Han har också i detta hänseende ett lysande föredöme att följa: sin höge faders. Vi ha i det föregående skildrat den andel vår nuvarande konung hade i den första skandinaviska utställningen i Stockholm år 1866, och vi äro lifligt öfver-tygade om, att 1897 års utställning skall bilda ett lika vackert blad i hans sons och tronföljares historia.
Ordföranden för centralkomiténs konstafdelning är, som nämdt, h. k. h. prins Euge7i. Att den unge prinsen, som väl bland alla utställningens funktionärer torde vara den yngste till lefnadsåren (född den 1 aug, 1865), ej uteslutande på grund af sin höga börd intager denna hedersplats, torde vara allom bekant, likaså att han gjort denna del af utställningen stora tjänster, som säkerligen ingen annan kunde ha gjort. Han är, som alla veta, själf en intresserad och, hvad mer är, verkligt talangfull konstnär, och för att göra konstutställningen så lysande och allsidigt internationel som möjligt tvekade han icke att resa ut såsom frivillig emissarie för att intressera utlandets konst-
Källa: Project Runeberg ·