Sida 104
Inledning
närer för densamma, en mission, som kröntes med afgjord fram gång, i det att ett stort antal konstnärer i England, Frankrike och Tyskland, däribland flere af samtidens störste mästare, beredvilligt lofvat att låta sig representeras på utställningen. Om, som vi förmoda, konstutställningen således blir den förnämsta, som någonsin hållits i Skandinavien och därigenom ytterligare ett plus till utställningens dragningskraft, så har man prins Eugens intresse och oegennyttiga uppoffringar att tacka därför i främsta rummet.
Närmaste platsen i utställningsstyrelsen intager generalkommissarien, öfverståthållaren frih. Gustaf Tamm. I hans hand ligger också det egentliga chefskapet och omsorgerna om förvaltningen i det hela.
Friherre Tamm har bakom sig en ganska lång och hedrande politisk bana. Han är född den 10 aug. 1838 och sonson till den Per Adolf Tham, som vid den stormiga riksdagen i Norrköping år 1800 tillika med åtskilliga andra unga och frisinnade riddersmän trädde i opposition mot Gustaf IV Adolfs styrelse, och var en af dem, hvilka i hettan afsade sig adelskapet. Tamm, såsom han därefter kallade sig, afskedades samtidigt ur krigstjänsten, men gjorde sig sedermera ett stort namn såsom landt-brukare och bergsbruksidkare och var, såsom ägare af Danne-mora grufvor och Österby bruk, på sin tid en af Sveriges rikaste män. På grund af hans stora förtjänster om det allmänna upphöjdes han på nytt i adligt stånd, med bibehållande af sitt antagna namn, och blef 1843 friherre.
Gustaf Tamm har alltså godt påbrå. Till en början ägnade han sig åt krigarens yrke, men tog tidigt afsked såsom dragon-löjtnant för att odeladt ägna sig åt fredens värf som disponent på Österby bruk, en plats, den han beklädde i öfver tjugo års tid. Den politiska banan beträdde han 1865 såsom ledamot af ridderskapet och adeln. Sedermera bevistade han fyra riksmöten på 1870-talet såsom ledamot af Andra kammaren och insattes år 1883 i Första kammaren, som invalde honom i statsutskottet, hvarest hans praktiska begåfning gjorde sig så väl gällande, att han inkallades i statsrådet år 1886 och öfvertog
Källa: Project Runeberg ·