Sida 91
Fältet vidgas
Det samma hade kunnat inträffa under sista fransk-tyska kriget, därest icke slaget vid Wörth gjort ett streck i räkningen. Det var åter ett fördrag, som kunnat medföra vår inblandning.
Och alla dessa fördrag hade konungen kunnat ingå, utan att ens hela statsrådet fått därom yttra sig.
Faran af en sådan makt börjar man mer och mer inse, särskildt i England.
År 1886 Väcktes i underhuset af mr H. Richard ett förslag om afskaffande af monarkens rätt att förklara krig, hvilket icke skulle kunna ske utan parlamentets samtycke. Motionen afslogs visserligen, men med den stora minoriteten af 109 röster mot 115. Att förslaget kunde samla omkring sig ett så betydande mindretal måste i sanning anses som ett märkligt tidstecken.
Ett förslag i liknande syfte väcktes 1889 i underhuset af mr W. R. Cremer. Han föreslog, att en parlamentarisk komité skulle tillsättas med uppgift att undersöka och förbereda utrikes ärenden, hvilka sedan skulle föreläggas parlamentet. Äfven detta förslag föll, men framåt, och mr Cremer lär afvakta lämpligt tillfälle för att återkomma med det samma.
*
Källa: Project Runeberg ·