Sida 338
titi« att rörelsen af mån-bnnans perigeum endast bfef hälften mot hvad den enligt observationerna borde vara. Clairaut trodde derföre, att till NEWTONska lagen måste läggas en ny term, hvars värde minskades i ett större förhållande än de förkorrtade afståndenas qvadrater, och som blefve märkbar för månen ehuru ej för planeterna; — en ide'e, hvilken lifligt be-striddes af Buffon, som genom metaphy-siska skäl sökte bevisa, att den allmänna gravitation blott med en term kunde uttryckas. Då Ci.airaut emedlcrtid ville bestämma hvad han ansett böra tilläggas, fann han, att den andra approximation i det närmaste gaf den bristande hälften af perigei rörelse; hvilket äfven bestyrkts af sednare undersökningar, der man slutligen hunnit så långt, att månans ine-galiteter samteligen bringats till åtlydnad af den enda allmänna gravitations principen, ensamt tillräcklig för construction af mån-tabeller, lika noggranna som de, hvilka äro härledda från observationerna i förening med theorien.
Jupiters och Saturni theorie blef af Laplace å nyo framställd i en memoire till Vet. Acad. i Paris (den 10 Maj. 1786) hvaruti Eulers misstag rättades och hos termerna, som bero af excentriciteternas andra och tredje digniteter, upptäcktes
*) Damoiseaus enligt denna princip beräknade formler för månans iongitud, latitud och parallax finnas införda i Conn. des tems i$34, p. 343.
Källa: Project Runeberg ·