Sida 3
NÄSAN OCH SVALGET.
3
äfven luften i viss mån renas genom att det damm, som den i regel innehåller, kvarhålles på näsans slemhinna, samt uppvärmas, då däraf göres behof. Näsan är därför en viktigare del af andningsverktygen, än man vanligen håller före. Men den innehåller äfven vida mera än den synbara lilla an siktsdelen.
Näsan i anatomisk mening är nämligen icke blott den lilla del i ansiktet, som skjuter fram ofvan munnen, utan därtill hör äfven det stora bakom liggande hålrum, hvartill näsöppningarna bilda de små ingångarna, men som därbakom vidgar sig åt alla sidor med öfverkäken och gombenen till botten och sidoväggar samt pann-, sil- och kilbenet till tak. Den yttre näsans väggar äro blott i sin öfversta tredjedel bildadeaf ben, men därnedanför af brosk, hvilket gör att näsan kan tåla hårda knäppar utan att brista. — Näshålan är genom en helt sluten skiljevägg i midten delad i två ungefärligen lika stora hälfter (se fig. 2).
Fig. 1. Genomskärning af näs-, svalg-, och munhålan visande vänstra väggens insida.
a pannhålan, b näsbenet, c taket i näshålan, cl kilbenshålan, f gombenet, g underkäken i, k, l, musslebenen, m öron trumpetens mynning i bakre yttre svalgväggen, n mjuka gommen med tungspenen, o svalget, qp tungan, s struplocket.
Skiljeväggen är framtill af brosk, baktill af ben. På hålans sidoväggar finnas tre framifrån bakåt förlöpande tunna benlameller, de s. k. musslebenen (se fig. 1, i, k, i), som också äro beklädda med näshålans slemhinna. Genom dem bildas den öfre, mellersta och undre näsgången. I den sistnämnda kommer man lätt in från näsöppningen med en sond, då denna föres utefter näsbottnen. Genom musslebenen får näshålans inre tydligen en stor yta. Dess ändamål är dels att tjäna till utbredning för luktnerven, dels att uppfånga dammet i andningsluften och dels att uppvärma den sistnämnda, då så behöfves.
Källa: Internet Archive ·