Sida 7
LUFTSTRUPEN' OCH LUFTRÖREN.
7
ligger nedre delen af svalget; på ömse sidor äro de stora halskärlen (fig- 4, 13).
Struphufvudet bildas till största delen af två stora, fyrkantiga, framtill mot hvarandra i nästan rät vinkel stående fyrkantiga brosk, sköldbrosken (figg. 4, 6, 6 o. 7 b). Det är dessa man känner tätt under huden. De bvila nedtill på ett rundt om struphufvudet gående brosk, ringbrosket, (figg. 6 o. 7 a), hvilket på sin bakre hälft uppbär två små, såsom trekantiga pyramider formade brosk, tvättkannebrosken (fig. 5, is). Det sjette brosket är struplocket (epiglottis) (figg. 5, 12, C> och 7, e). Det har formen af en hundtunga och presenterar sig såsom
Fig. 5. Näshålan och det öppnade svalget sedda bakifrån.
1 nackbenet, 2 tinningbenet. 3 underkäken, 4 en tuggmuskel, o, 6 örontrumpeterna, 7 — 11 svalgmuskler, 12 struplocket, 13 tvättkannebrosken, 14 strupmuskler, 15 den öppnade matstrupen.
ett rörligt lock, hvars fria, afrundade kant vetter uppåt och bakåt, medan spetsen är riktad nedåt och framåt, fästad mellan de bägge sköldbroskens öfre kant. Detta struplock fäller sig ned, då man sväljer, så att det betäcker ingången till strupen och hindrar mat och dryck att inkomma i densamma.
Alla dessa brosk äro förenade med hvarandra genom senband och små muskler, som gå från det ena af dem till det andra. Sålunda kunna de röra sig mot hvarandra, hvilket är af största vikt vid ljudbildningen och för uppkomsten af toner i olika höjd. På insidan är struphufvudet beklädt med den från svalget kommande slem-
Källa: Internet Archive ·