Sida 44
III. Bantings kur bedömd ur medicinsk synpunkt
upphettad och dess normala temperatur, som uppgår till ungefär +30° Reaumur, höjes flera grader. Derifrån härleder sig de sjukes klagan öfver glödande hetta och brännande törst, derifrån kommer feberrodnaden i ansigtet, det upphetsade utseendet i allmänhet, den hastiga pulsen och öfriga febersymtomer. För åstadkommandet af en sådan kroppens upphettning förbrukas naturligtvis mera material än då kroppstemperaturen hålles vid sitt normala stånd. Derföre ”bränner” också febern i detta ords fulla bemärkelse, ty den förtär genom den stegrade förbränningen kroppens beståndsdelar och framför allt det den anhopade fettet. Tillfölje häraf bli också febersjuke magra och efter längre febertillstånd till och med utmärglade. Noggranna kroppsvägningar utvisa att de på kort tid kunna förlora flera skålpund i vigt. — En febersjukdom är således på sitt sätt en kur mot korpulens. Botemedlet vore dock dervid farligare än det onda det skulle kurera och ingen skulle väl vilja underkasta sig en så farlig behandlingsmetod, som står i tydlig motsats till den urgamla medicinska regeln cito, tuto et jucunde — hastigt, säkert och angenämt.
Lyckligtvis stå andra medel till buds, genom hvilka samma mål uppnås lika säkert, om också något långsammare. Vid hvarje muskelrörelse och till och med vid hvarje fysisk verksamhet förbrukas ett bestämdt quantum af det i kroppen befintliga brännmaterial, motsvarande den gjorda
Källa: Project Runeberg ·